Höstterminen på G

Snart börjar höstterminen och det innebär att det börjar nya kurser i sydsamiska. Det är väl otvetydligt att utbudet av kurser i samiska på universiteten är större än för nio år sedan när jag bestämde mig för att börja läsa sydsamiska på universitetet. Det är för sent att söka kurserna, men ortast är inte alla studieplatser upptagna så man kan nog bara ”hoppa på” en kurs. Det verkar som om det finns kurser på alla nivåer dessutom, men det är olika högskolor och universitet som ger dem. I Levanger på Høyskolen i Nord-Trøndelag går Sørsamisk 1. På Umeå universitet går Sydsamiska B och Sydsamisk introduktionskurs. Det ska bli spännande att se hur många studenter det blir på kurserna.

Som tur är börjar det faktiskt hända, det som vi är många som sagt ett tag.  Det kommer att bli en större arbetsmarknad som öppnas med språkkunskaper. Nu verkar det vara på väg. Sametinget utannoserade nyss två språktjänster, en sydsamisk och en lulesamisk. Dessutom upptäckte jag i förra veckan att flera kommuner t.ex Vilhelmina och Bergs kommuner verkar skriva in att samiska är meriterande (vet inte om de gäller alla jobb), vilket faktiskt innebär att man ställer lika höga krav generellt sett som Sametinget i sina tillsättningar. Samiskan är aldrig där mer än meriterande i andra fall än gällande rena språktjänster.

Sameradions kommentarsfält når nytt bottenrekord

Så har jag gjort det igen. Jag vet ju att det är läsning man bara blir nedslagen av. Ändå läste jag kommentarerna på Sameradions nyhet om tillsättningen av Åsa Nordin Jonsson som Laponiachef. Ett drev av anonyma kommenterare passar på uttrycka hur fel tillsättningen gått till väga och ifrågasätta Nordin Jonssons kompetens utan att hon ens tillträtt. Nu är det ju inte första gången en sådan här kommenteringsfunktion urartar. Vi har sett det så många gånger förr. Nu ska dock sägas att alla kommentarer går ut på att spy galla över någon/något, men tyvärr är den största delen bottenskrap. Att Sameradion envisas med att fortsätta med anonyma kommenteringsfuktioner trots att gång på gång urartar och att medier som Aftonbladet och DN stängde sina anonyma kommentarsfält i fjol är ett mysterium i sig. I en demokrati är ska det fria ordet härska, med förbehållet att man står för vad man säger. Att anonymt ägna sig åt smutskastning har ingenting med demokrati att göra. Stäng kommenteringen!

Samiska ortnamnsskyltar

Hur provocerande kan det vara med ortnamnsskyltar? För någon vecka sedan åkte jag förbi sStrömsund eller på samiska Straejmie (vet tyvärr inte vad ordet eg. betyder på samiska, kan mycket väl vara inlånat från svenska) och upptäckte en välkomstskylt med både sydsamisk och svenska text. Nu ville det sig inte bättre än att man missat en illativändelse på Straejmie vilket gör budskapet lite kryptiskt. Skylten hälsar Strömsund välkommen. Jag fotade skylten och la upp på min bildblogg. Inägget hittar ni  här. Det dröjde inte så länge innan media uppmärksammade mitt inlägg och både Radio Jämtland, Sameradion och Länstidningen (LT) har skrivit om skylten med felskrivningen (Sameradions nyhet, P4 jämtlands inslag, LT:s artikel. På facebook på P4 Jämtlands sida blev debatten bitvis tämligen omfattande och en del åsikter vädrades. De vanliga åsikterna mot samiska skyltar kom så klart fram, dock i en ganska mild ton. Invändningarna mot skyltarna är som vanligt att: 1.  Då borde man skylta på massa andra (större) språk och .. 2. lokal dialekt (i detta fall Jamtska) och 3. I sverige är vi alla storsvenskar och därför också enspråkiga (dvs. svenska räcker). Inte svåra argument att slå hål på. Eftersom sydsamiskan är officiellt minoritetsspråk med det lagliga skydd det innebär och dessutom urfolksspråk som har talats i Strömsund längre än svenska faller samtliga tre argument mot skyltar på sydsamiska. Det var många som också skrev att de tycker det är bra med samiska skyltar. Det är synnerligen glädjande, tycker jag.  Det är lätt att ha åsikter om ortnamn och skyltar. Det har vi mest alilhopa. Personligen tycker jag att det viktiga är att man faktiskt sätter upp sydsamiska skyltar i det sydsamiska kärnområdet och att man dessutom använder samiskan på fler skyltar än bara de blå ortnamnskyltarna. Men det här är bara början. Vi ska börja använda samiskan i ännu fler sammanhang, officiella som inofficiella.