Löövles aerede

Man löövles daenbien domtoe. Manne leam varki jååktetje iehkeden åarajamme, men idtjim nahkesth. Daan aereden Læjsa lea varki fahkeme, jïh mij deste sjædta lea manne tjoerem varki tjuedtjielidh. Men naemhtie lea… Daenbien edtjem ryöjresjidh mov fealadeæmman båetijen våhkose Edtjem Tråantese jïh dan mænngan Snåasese. Luste badth dïhte sjædta. Daelie kontovresne tjahkan, löövles domtoe barkijidh daenbien. Dïhte gaajhke dovne man bïjre daelie ussjedem.

 

 

Mitt första riktiga inlägg

Mitt första riktiga inlägg

Gick igenom bloggen eftersom jag inte riktigt kom ihåg varför jag egentligen startade bloggen. Det första inlägg jag skrivit , som är länkat till i titeln på det här inlägget blev det klart för mig igen. En del av anledningen var att jag tyckte mig ha fastnat i ett jobbigt läge i huvudet av ständig analys av allt. Samtal, ord, samhällsfrågor m.m. var saker som snurrade i huvudet. Som en återkoppling till det inlägget som är över ett år gammalt kan jag säga att så är inte längre fallet. Jag känner att det försvann på allvar efter att jag på allvar började med lingvistik igen. Alla analysresurser i huvudet går nu oavkortat åt till att analysera adjunkter och argument, A’- och A-positioner, interna och externa fall av Merge, bindningsrelationer osv. Även om jag klagar ibland att det tar mycket tid och energi så är det också positivt. Jag slipper känna att jag analyserar saker jag inte får utlopp för att skriva ner eller prata om analysen ifråga. Trevligt med sådan här positiv stämning ibland, jobbet har känts gansksa tungt ofta den här hösten.

Så bra går det att blogga nu

Referensen till det första inlägget den här månaden, vilket var det första inlägget på många månader är tydlig. Innebörden nu är en annan. Helt plötsligt var det ju kul att skriva. Så pass kul att jag skriver inlägg på inlägg och sparar som utkast. Som jag förstått det ska man definitivt inte publicera ett inlägg en fredag kväll, så det är får vänta till måndag förmiddag. Slutsvamlat om det och vidare till det jag egentligen tänkte skriva om, som också är en uppföljning till förra inlägget med en liknande titel.

Vi hade ju som jag redan skrivit ett snack i doktorandgruppen om att uppdatera profiler och göra sig synlig på hemsidan. Efter det mötet med nämnda snack bestämde jag mig för att göra slag i saken. Så jag har vid det här laget låtit mig intervjuas av vår informatör på institutionen. Den intervjun blir till ett reportage som publiceras inom universitetet. Jag lovade att sprida vidare hur kul det är att intervjuas, så nu gör jag det här om det skulle vara någon av mina doktorandkollegor som läser detta. Det var superkul! Under en intervju får man prata hur mycket man vill om sin forskning och inte som i lunchrummet (då lunchkommittén sammanträder) där vi måste prata om varandras forskning, lågfrekventa idiomatiska uttryck i svenska och andra viktiga saker som hur man på bästa sätt maximerar prolongering.

Förbi sidospåren så kommer jag nu till saken. Saken är den att jag har tänkt vara ego och lägga upp bilder på mig själv. En annan bonus med att bli intervjuad är att någon måste ta bilder på en. De bilderna kan man sedan tigga till sig och till exempel göra som jag. Lägga upp dem på olika communities som Research Gate, Academia.edu och LinktedIn. Dessutom kan jag ju lägga upp dem här på min blogg också så har är de. Fick en härlig djungelbakgrund med på köpet.

Bild: BildBild

Improving online visibility

Let’s face it. We have to make our research visible. At least that is what I have been being told now over and over again lately.

During the course of my PhD studies me and my fellow PhD-students are again and again reminded of this fact. In Sweden there is also something called the third assignment/task that schoolars shall carry out, namely communicate our research to the masses. And how do we do that? One thing is making it accessible and that’ exactly what I have been working on besides my normal work on my these this month. So what have I done then. Mainly I have opened my accounts on different social media again,or not really opened but more like started using them again. I have updated my profile on the professional network LinkedIn. The profile can be found here and also among the links in the end of this post. I have also updated the profiles in the academic social communities of ResearchGate and Academia.edu (click the names of the communities to get to my profile or follow the links in the end of this post. I have also uploaded the last paper i wrote as well a the two Master’s thesis I’ve written during my undergraduate studies in Uppsala and Tromsø (I have not been in academia for so long so there is not so much work to upload). This means that other researchers on these communities can find me, see what I am working on, what my research interests are and even download my work. However both are these communities seem to be quite small in linguistics yet, but time will tell if more and more linguists will find their way there. Both of these communities can fill another function important too me. That is letting me discuss my work and linguistic topics related to my work with others. In my home university we are but a few researchers working in Generative Grammar.

These are a few thoughts I have had the last weeks and some examples of actions I have taken in order to improve my online image as a researcher. It has had some positive effects on my more general interests of the society of today as well. I have actually started writing blog posts, Twitter and FB updates on more general topics as well. This is something I generally wish to to on more of a daily basis, but lack the time energy and even sometimes the guts to do. So let me see if I can keep up the good work beside the thesis work. This is something I have to remind myself as well to keep doing.

This turned out to be a quite long post, but then again, this an interesting topic so I will probably update on how things are going. Now I have to finish this post, as I keep repeating my self over and over again (Hey recursion! :)) Just one last thing. The links! :

My profile on Research Gate

My profile on Academia.edu

My profile on LinkedIn

Svensk utbildningspolitik

Svensk utbildningspolitik

Om man klickar på titeln på detta inlägg kommer man till ett nyhetsinslag i Sameradion som är det som detta inlägg utgår ifrån. Det är nämligen oerhört svårt att ens med bästa vilja prata om svensk utbildningspolitik i positiva ordalag. Som man kan förstå av titeln är det här ett kritiskt inlägg.Med det sagt kommer vi in på något värre. Svensk utbildningspolitik, urfolksspråk och nationella minoritetsspråk. Kaisa Syrjänen Schaal som är mycket insatt i frågorna har uttalat sig i Sameradion. Hon säger där helt som det är. Det utbildninssystem som erbjuds t.ex. samiska elever har inte förutsättningarna för att de ska få lära sig samiska. Det gäller oavsett vilket samiskt språk det handlar om. Jag satt i Utredningen för finska och sydsamiska språken (SOU 2006:19) , där Kaisa Syrjänen Schaal var huvudsektreterare. Redan där var vi inne på att utbildningsfrågorna måste upp högre på dagordningen. Dock var utredninsdirektivet skrivit mycket tydligt i ordalagen ”ni rör inte utbildningsfrågorna för då….” fast naturligtvis skrivit på byråkratsvenska. Det här var ingalunda första gången utbildningsfrågorna lyfter som centrala sådana av den samiska gruppen. Att läsa Samefolket från och ed 45 år sedan tiden ger snabbt en bild av hur man gång på gång påtalat att frågorna måste lyftas, men utan resultat. Jag saknar för övrigt någon artikel eller rapport som tar tag i hur samerna själva har talat om sin egen utbildningssituation i modern tid.

Vad vill jag då säga med detta? Jo, att utbildningsfrågorna verkar vara en svår nöt att knäcka. Ingen regering verkar någonsin vilja ta i dem och så fort den kritiseras så svarar man undvikande, precis som Syrjänen Schaal säger att regeringen gör även denna gång.

Med det sagt så kan jag bara instämma i Kaisa Syrjänen Schaals uppmaning. Vässa argumenten och ta upp det med Europarådet. Om det är någon som har koll på när de är här för nästa cykel i övervakning av Sverige och hur man kontaktar dem så får man gärna skriva en kommentar här så kan jag uppdatera inlägget. För oss som bor i Umeå finns möjligheten att träffa Europarådet den 19 dec på Folkets Hus. Instutitionen för språkstudier, det vill säga min egen institution är värd för mötet. Jag fick höra det av min chef via Twitter. Uppdaterar inlägget igen när jag får reda på mer.

Bra inlägg av Nette Enström från Urbergsgruppen

Bra inlägg av Nette Enström från Urbergsgruppen

Kom just över ett riktigt bra inlägg i DN som sätter fokus på just varför höjda gruvavgifter i sig inte är en bra lösning, annat än på väldigt kort sikt. Gruvboomen leder oss bara in i en återvändsgränd och vi kommer förr eller senare få ta tag i de problem som kommer från den näringen. I förlängningen är det vårt sätt att leva som ställer krav på att vi behöver mineraler osv. Vi behöver alltid mer och mer, och det fortare och fortare.

Binding Reflexives and Herding Cats

Binding is indeed interesting.

Chomsky’s insight is that language possesses structure independent of meaning. Take the examples below:

(1a) There seems to be a girl in the garden

(1b) ??There seems to be Kate in the garden

(1c) ??There seems to be the boy in the garden

(1d) *There seems to be him in the garden

The only difference between these sentences is the noun in the garden—a girl, Kate, the boy, and him. So why does (1a) sound perfectly fine while the others sound off? Why does (1d) sound thoroughly ungrammatical? There must be structural elements involved here that are not visible in the words themselves.

Another, famous example:

(2a) Colorless green ideas sleep furiously

(2b) *Colorless ideas green furiously sleep

(2c) *Colorless green ideas sleeps furiously

Each sentence is meaningless. Yet most English speakers will agree that (2a) is fine while (2b) is word salad, and that in (2c), there’s something wrong…

Visa originalinlägg 1 365 fler ord